Jäkla bussar
Det var ingen kul bussresa hit, inte alls. Börja med att minibussen som först skulle hämta upp oss var as sen och vi blev nervösa över att missa bussen men det löste sig tillslut. Sen kommer vi fram till bussen som skulle ta oss vidare. Det skulle vara en sleeping buss med liggande säten och internet. Nej det var en buss med sittande säten från 1876. Benen fick inte plats och dessutom va sätena hårdare än marken. Där satt vi och koka sönder av ilska. Skulle vi sitta så i 22 timmar??? Aldrig i livet! Sen blev det ett stopp för käk efter 3 timmar, överlyckliga för att få sträcka på benen och få en glass i magen. När vi hade ätit och var klara gick vi på toa. När vi sitter där båda två på varsin toalett hör jag hur bussen börjar köra och vi båda skriker. Haha i efterhand är det kul men Emelie fick upp byxorna snabbt som sören och sprang efter och tack och lov så såg den oss och stanna. Alltså hur fan kan man glömma dom enda två blondinerna? Märker man inte att de fattas två vithuvud? 
Blä. Och när vi sen stannar en timme senare med denna fruktansvärda bussen ska vi äntligen på en sleeping buss. Med wifi. Men då tappar jag bort biljetten så vi nästan blev avkastade, men då precis hittar jag den bakom mitt säte. Alltså .........
Internet funkar och bussresan flyter äntligen på. Batterierna på mobilerna höll hela resan. Bra nöjda var vi. Jag sov det mesta av resan medan Emelie va vaken, som vanligt haha.
Sprang in på första Café såfort vi kom av bussen. Dö hungriga tjejer och dessutom möttes vi har en jäkla kyla. Sen är det hemskt att nästan ingen här kan engelska. Man får peka i menyn, det går inte att lägga till eller ta bort något. Dom bara nickar och ler. Jaja liksom.. Vi fick ätit och blev nöjda. Sen hoppa vi på varsin moppe-taxi. Här tar man sig bara fram på mopeder. Vi förklara var vi skulle sen gasa min gubbe på som bara den och sen såg inte Emelie röken av mig. Trodde vi var från varandra för alltid med efter att vi stått utanför hotellet vi skulle till ca 10 min dyker hon tack och lov upp med sin moppegubbe. Sen däcka vi några timmar i våra stenhårda sängar. Men nu, nu har vi äntligen tjocka mysiga täcken. Kan bero på att det är svinkallt här? Nu ska vi ut och upptäcka lite i Ha noi, Vietnam's huvudstad. Stor som rymden

Hahaha så härlig kvälls läsning det blev innan sovdags här hemma , underbara ni 😄